Det finns en stor fokus på vad vi presterar i alla delar av våra liv idag. Det kan kanske vara lättast att se i jobbsammanhang, där mycket av prestationen mäts. Men även privat kan det vara tydligt hur prestationsbehovet driver oss att fylla vår tid, kanske genom att bygga trädäck, baka bullar eller springa maratonlopp. Risken är ganska stor att vi sätter ett likhetstecken mellan vår prestation och vårt värde – att vi får en prestationsbaserad självkänsla.
Det finns många hälsosamma drivkrafter mot att prestera och skapa resultat. Om man odlar en prestationsbaserad självkänsla riskerar man dock att driva sig för hårt, välja osunda problemlösningsstrategier och att ha för små marginaler den dagen något inte går som planerat.
Mycket handlar idag om prestationer. Det vi gör på jobbet mäts ofta på ett eller annat sätt och ligger till grund för lönesamtal och kanske till och med framtida arbetsuppgifter. Sociala medier svämmar över av bevis på olika prestationer som t ex hur fint vi har hemma, vilken mysig stund vi har med de bästa, det senaste träningsresultatet eller att vi har bakat surdegsbröd. Det är såklart inget fel med att göra något av det där, men det finns en risk att vi tror att vi är värdefulla för att vi presterar istället för att vara trygga med den vi är.
Artikelns innehåll
Den svårfångade självkänslan
Det finns mycket forskning på självkänsla men få fastlagda sanningar. Lite enkelt kan man säga att självkänsla är den uppfattning man har om sitt eget mänskliga värde. (Ofta skiljer man det från självförtroende som handlar om tankarna kring den egna förmågan att prestera.) Om man har en hög självkänsla ser man sig själv som en värdefull människa, värdig kärlek, respekt och omtanke oavsett vad man gör eller har. Har man en låg självkänsla tvivlar man på sitt värde, tror ofta att man inte är älskad eller omtyckt och tycker det är svårt att ta plats.
En del forskare menar att självkänsla går att dela upp i två delar; en grundläggande del som inte förändras så enkelt och en rörlig del som påverkas av olika situationer. Om den grundläggande självkänslan är hög kommer den rörliga självkänslan att ha en begränsad inverkan. Men om den grundläggande självkänslan är låg kan den rörliga delen påverka mycket av vårt beteende och mående. I en studie visade det sig att personer med både låg grundläggande och rörliga självkänsla i större utsträckning valde uppgifter de inte klarade av än övriga grupper. Den rörliga situationsbaserade självkänslan kan bygga på olika perspektiv, där de två huvudsakliga grupperna är prestationer och relationer.
Prestationsbaserad självkänsla
Om man har en prestationsbaserad självkänsla bygger man sitt värde på det man gör, sina prestationer. Så länge som man presterar på en bra nivå (i sina egna ögon) känner man att man duger. Klarar man inte av att prestera på önskad nivå känner man sig värdelös och i förlängningen att man inte är värd att bli älskad.
Detta innebär också att eventuella osäkerheter, misslyckanden eller fel blir hotfulla. Att inte prestera på en bra nivå tolkas därför lätt som att man inte duger som människa snarare än att det har blivit ett tillfälligt fel någonstans.
Prestationsbaserad självkänsla är också en riskfaktor när det gäller utmattning. Detta eftersom det skapar en benägenhet att pressa sig alltför hårt och svårigheter i att hantera motgångar på ett bra sätt.
Relationsbaserad självkänsla
En relationsbaserad självkänsla bygger på att söka bekräftelse i de relationer man har. Man lägger då ofta ned mycket energi i sina relationer, både kärleksrelationer och övriga. Det leder ofta till att man bortser från egna behov och känslor för att anpassa sig till andra. Konflikter och avvisanden upplevs som hotfulla då de tolkas som att man inte duger som människa. Det är också vanligt att man underskattar hur värdefull andra tycker att man är.
Internaliserad kapitalism?
Begreppet internaliserad kapitalism har börjat dyka upp. Med det menas att man hela tiden strävar efter att vara “produktiv”; att man måste arbeta, kämpa, tjäna pengar och konkurrera om både resurser och uppdrag. I begreppet ligger också en förväntan att ständigt pressa sig själv och leverera sitt yttersta. Pengar, status och makt är viktiga mål ur det här perspektivet.
Samhället påverkar oss absolut i stor utsträckning, inte minst genom att skapa otydlighet och otrygghet ur många perspektiv. Att summera problemet till internaliserad kapitalism verkar vara en grov förenkling. Det är möjligtvis en delförklaring av många för att förklara den komplexa värld vi lever i idag. Att diskutera utifrån prestationsbaserad självkänsla ger sannolikt en bredare förklaringsmodell, som dessutom har gott stöd i den psykologiska forskningen. Det bjuder också in till något man själv kan påverka snarare än att vara offer för ett diffust samhällssystem.
Hur kan man hantera sin prestationsbaserade självkänsla?
Det finns många hälsosamma drivkrafter mot att prestera och skapa resultat. Om man odlar en prestationsbaserad självkänsla riskerar man dock att driva sig för hårt, välja osunda problemlösningsstrategier och att ha för små marginaler den dagen något inte går som planerat.
Det första steget är att fundera på vilka värderingar som ligger i strävan efter prestationer – och hur det känns om något inte blir som förväntat. Är det något som påverkar hur värdefull man känner sig? Känner man skuld om man inte presterar? Känner man sig värdelös om något blir fel? Om så är fallet kan det vara en idé att titta närmre på vad prestationer – och misstag – symboliserar.
Några tips på vägen:
- Fundera igenom motiven bakom prestationerna. Varför är någonting viktigt? Ligger det en strävan att duga bakom?
- Släpp jämförelsen med andra. Fokusera på det du gör, utifrån det sätt du tycker är lämpligast. Fundera på när du är tillfreds med resultatet, inte när andra skulle vara nöjda.
- Se dig själv och det du gör. Notera framför allt det som är bra och allt du gör som leder dig framåt på ett sätt eller annat.
- Se och acceptera dig själv precis som du är. Du är en värdefull människa, här och nu. Du behöver inte göra något, uppnå något, se ut på något speciellt sätt för att vara värdefull.
- Att det blir fel ibland, och inte så som vi önskar, är en del av livet. Det betyder inte att vi är fel som människa, bara att vi lärt oss något vi inte visste innan.
- Vi har alla starka och svaga sidor. Det är en del av att vara människa. Perfekt finns inte, det är en illusion. Tillåt dig att vara människa.
- Var snäll och omtänksam mot dig själv.
Vill du ha hjälp att reflektera över vad som viktigt för dig och den förändring du vill göra? Coaching är ett bra stöd för att göra tillvaron tydligare, hitta sina drivkrafter och skapa mål kring det som är viktigt. Jag hjälper människor att stressa mindre, må bättre och nå längre. Kontakta mig gärna eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coaching skulle kunna hjälpa dig framåt!
Bild: Luis Villasmil, Unsplash
Läsa mer:
Blom, V. (2011). Striving for Self-esteem: Conceptualizations and Role in Burnout [Doktorsavhandling]. Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet. https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A406035&dswid=4248
7 Methods for Recovering From Internalized Capitalism – Your self-worth is not connected to your productivity
