Vår hjärna vill förstå omvärlden och arbetar hela tiden med att hitta samband och förklaringar till det som händer runt omkring oss. Det formar vår bild av omvärlden och skapar “tumregler” om hur saker och ting hänger ihop. En fördel med att skapa tumregler är att vi inte behöver tänka så mycket nästa gång något liknande händer. En nackdel är att de inte behöver vara sanna, de är bara förenklingar. Det kan finnas all anledning att fundera över vilka tumregler man använder.
Tolkningen färgas av vad vi tycker om oss själva och andra, den är inte en objektiv “sanning”. Något som kan vara viktigt att komma ihåg.
Vi har tidigare pratat om olika typer av tumregler och att de har en tendens att hindra oss att se verkligheten. I detta inlägg ska vi prata om det som kallas attributionsteori. Den beskriver hur vi tolkar och ser orsaker i vårt egna och andras beteende.
Hur vi gör tolkningen påverkar hur vi känner oss och kommer att agera i situationen. Tror vi att det var otur att någon gjorde fel på jobbet agerar vi på ett sätt, tror vi att det beror på bristande kompetens kommer vi att agera på ett annat.
Artikelns innehåll
Teorin om hur vi ser och tolkar orsakssamband
Vår värld är komplex och det finns naturligtvis många olika faktorer som kan vägas in i våra tolkningar. Inom attributionsteorin är det främst tre faktorer som spelar in: interna/externa orsaker, stabilitet och kontrollerbarhet.
Interna/externa orsaker
Interna/externa orsaker handlar om ursprunget till händelsen är orsakat av en person eller av situationen. Interna orsaker är det när egenskaper eller agerandet hos en själv (eller andra) är grunden till händelsen. Det kan handla om kompetens, skicklighet, ansträngning, vilja, motivation eller något liknande. Ett exempel är att man känner att man får jobbet man sökt eftersom man är kompetent. Ett annat kan vara att man menar att kollegan misslyckas med en uppgift för att denne inte ansträngde sig tillräckligt.
Externa orsaker är när något i situationen skapar händelsen eller påverkar personens agerande. Det kan vara att något oväntat händer eller att en tredje part inte gör vad den ska. Man känner kanske att man inte får jobbet pga att chefen gjorde en felbedömning. Kollegan misslyckas med uppgiften för att denne inte fick tillräckligt med tid på sig av chefen.
Stabilitet
Graden av stabilitet påverkar också bedömningen. Kan det förväntas att det alltid kommer att bli på ett sätt eller blir det olika från gång till gång?
Om man känner att något blivit fel för att man inte har rätt kompetens, kan det t ex kännas som en stabil orsak. Man förväntar sig att det kommer att bli fel nästa gång också (om man inte utvecklar sin kompetens). Motsatsen är att orsaken är instabil. Då kan man inte på ett enkelt sätt förutsäga hur det kommer att bli nästa gång. Tror man att man lyckades med något pga tur, känner man sig osäker på hur det kommer att gå nästa gång.
Kontrollerbarhet
Med kontrollerbarhet menas om det viljemässigt hade gått att påverka händelsen. Handlar det om slump eller tur går det inte alls att kontrollera. Är det frågan om att någon varit inkompetent är det svårt för denne att kontrollera utkomsten, åtminstone på kort sikt. Beror resultatet på graden av motivation eller ansträngning kan den aktuella personen kontrollera hur denne fokuserar eller engagerar sig nästa gång.
Tolkningarna påverkar vårt beteende
Dessa tolkningar kan vara medvetna eller omedvetna och hur de ser ut kommer att påverka hur vi agerar. Om något bra har hänt och vi ser det som att det beror på oss själva, att det är stabilt (dvs kommer hända igen) och att vi kan kontrollera händelsen kommer vi att känna oss kompetenta och stolta. Känner vi att det var externa orsaker, ostabilt och något vi inte kan kontrollera kanske vi tycker att det bara var tur eller till och med något som vi inte förtjänar.
Det påverkar också hur vi ser på andra människor. Om något är ett resultat av deras agerande eller av situationen, om det kommer att hända igen och om de gör det med vilje eller inte. Vi pratade tidigare om det fundamentala attributionsfelet. Det innebär att vi har en tendens att bedöma andra människors felsteg utifrån interna orsaker som är stabila och kontrollerbara. Om vi själva gör dessa felsteg är det vanligt att vi ser externa orsaker, instabila och okontrollerbara.
Tolkningen färgas av vad vi tycker om oss själva och andra, den är inte en objektiv “sanning”. Något som kan vara viktigt att komma ihåg.
Olika människor gör olika tolkningar
De tolkningar vi gör behöver inte vara desamma som andra gör, vilket kan skapa missförstånd eller konflikt. Exempel på detta kan vara om något blivit fel på jobbet. Medarbetaren tycker kanske att felet beror på att chefen inte ordnade tillräckligt med resurser. Chefen å sin sida tycker kanske att medarbetaren inte ansträngde sig tillräckligt. Det kan vara svårt för dessa två att nå samsyn kring vad som hänt. I förlängningen kan det påverka medarbetaren att söka ett annat jobb eller chefens inställning till lönesättning.
Att tänka en gång till
Det kan gå snabbt att använda sina “tumregler” och bilda sig en uppfattning om vad som har hänt. Vi har en tendens att tolka saker så att de ligger i linje med de uppfattningar vi redan har. Detta oavsett om de är positiva eller negativa för oss. Det kan dock hindra oss i det långa loppet. Om vi orätt lägger ett misstag på vår kompetens (intern orsak) kan vi tappa i självförtroende och begränsa oss själva. Om vi skyller ett bekymmer på chefen (extern orsak) kanske vi går miste om möjligheter att utvecklas själva.
Det kan finnas goda anledningar till att verkligen fundera igenom vad som bara beror på en tumregel och vad som är verklighet. Och om verkligheten är oklar – vilken tolkning du har bäst nytta av.
Vill du ha hjälp att reflektera över vad som viktigt för dig och den förändring du vill göra? Coaching är ett bra stöd för att göra tillvaron tydligare, hitta sina drivkrafter och skapa mål kring det som är viktigt. Jag hjälper människor att stressa mindre, må bättre och nå längre. Kontakta mig gärna eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coaching skulle kunna hjälpa dig framåt!
Foto: Edi Libedinsky , Unsplash
Läsa mer:
Harvey, P., Madison, K., Martinko, M., Crook, T. R., & Crook, T. A. (2014). Attribution Theory in the Organizational Sciences: The Road Traveled and the Path Ahead. Academy of Management Perspectives, 28(2), 128–146. https://doi.org/10.5465/amp.2012.0175
