Just nu händer det mycket omkring oss och vi är i en situation som är helt ny för de allra flesta av oss. Detta skapar mycket oro och rädslor som i sin tur skapar nya beteenden i stort och smått. Som hjälp att hantera omvärlden just nu kan det hjälpa att veta lite mer om hur hjärnan fungerar och hur våra tankeprocesser hanterar/värderar information.
“Hjärnan har också ett antal mer eller mindre medvetna tumregler som den använder för att förenkla vår tillvaro, för att spara energi eller för att de i årtusenden har visat sig vara kloka för vår överlevnad. Alla använder sig av dessa tumregler och vi är mer benägna att använda dem om vi är rädda.”
Hjärnan har formats genom tusentals år. De egenskaper som skapade bäst förutsättningar för vår överlevnad i stenåldern påverkar oss fortfarande. En av dessa är att vara uppmärksam på hot och hitta möjligheter att hantera dem.
Hanteringsstrategierna tenderar att landa i någon av de grundläggande stressreaktionerna; slåss, fly, spela död eller skapa allianser. Eftersom vi alla är olika människor och har olika förutsättningar tar det konkreta beteendet sig uttryck på en mängd olika sätt.
Hjärnan har också ett antal mer eller mindre medvetna tumregler som den använder för att förenkla vår tillvaro, för att spara energi eller för att de i årtusenden har visat sig vara kloka för vår överlevnad. Alla använder sig av dessa tumregler och vi är mer benägna att använda dem om vi är rädda. Det kan vara svårt att bryta sig ur deras grepp, även om man är lugn, sansad och medveten om dem.
Tumregler som kan vara bra att känna till just nu
Det finns hundratals av dessa tumregler (biaser på engelska) och beteenden och några av dem är mer tydliga än andra just nu. Här är ett axplock:
Bekräftelsebias – att leta efter och komma ihåg det som bekräftar den inställning man redan har. Om man tycker att kollegan är otrevlig är det också vad man kommer att se. Det som läggs på minnet är de misstag som görs och de kommentarer som kanske är lite väl korta. Det kan vara så att neutrala eller till och med i grunden positiva saker tolkas som negativa, insmickrande eller manipulativa.
För att bryta sig ur den här tankefällan behöver man medvetet leta efter sådant som kan motbevisa ens inställning. Vad kan det finnas för bevis på att ens inställning är fel?
Tillgänglighetsbias – att skapa en bild av verkligheten baserad på det som ligger närmast till hands. Vi vet sällan vad vi inte vet utan hanterar ofta verkligheten utefter vad vi kommer ihåg för tillfället. Man brukar säga att “för en snickare med en hammare ser varje problem ut som en spik”, vilket illustrerar hur tumregeln fungerar. Om vi ständigt matas med en viss typ av information kommer det efter ett tag att forma hur vi ser verkligheten. Något att tänka extra mycket på när det gäller sociala medier då de brukar vara programmerade att ge oss mer information kring det vi redan läst och dessutom prioriterar de mer spektakulära inläggen.
Auktoritetsbias – vi tenderar att lita mer på auktoriteter. Det är ju en tumregel som tjänar oss väl i många fall. Men ett problem är att det kan vara svårt att skilja på vad personen är auktoritet i och vad denne uttalar sig om. Det är lätt att hitta exempel i media där en auktoritet inom ett område uttalar sig inom ett helt annat område – och då bör man kanske dra öronen åt sig. Man kan också hitta exempel på där enstaka personer har åsikter som inte stämmer med den forskningsgrund som finns, t ex när enstaka läkare uttalar sig för kollodialt silver. Det är en substans som inte har någon som helst påvisad positiv effekt på människan (eller negativ effekt på coronaviruset).
Det är viktigt att fundera på vad personen har för kompetens att uttala sig i den specifika frågan och hur det står sig i förhållande till andra med motsvarande eller bättre kompetens.
Självöverskattning – Vi tenderar att systematiskt överskatta vår kunskap och våra förmågor. I en undersökning ansåg sig 70% av männen att de körde bil bättre än genomsnittet (mer rimligt hade varit om 50% hade tyckt det eftersom det är själva definitionen av genomsnittet). Var hälsosamt kritisk till personers förtroende för sin egen insikt i olika frågor.
Hur var det då med toapapperet?
Vi påverkas också av vad andra människor gör. Om många människor gör en viss sak är vi benägna att instinktivt göra samma sak, något som kallas gruppbeteende eller flockinstinkt. Det fyllde absolut en tydlig funktion när någon i flocken började springa för att den hade sett ett rovdjur komma, men kanske inte så mycket när det gäller inköp i matbutiken.
När det gäller toapapper och annan bunkring finns det ytterligare en instinkt som gör sig påmind, nämligen knapphetseffekten. Om det finns få eller inga exemplar av en vara känns den mer åtråvärd. Så när vi tror eller ser att någonting riskerar att ta slut är vi mer benägna att köpa det.
Generellt i den situation vi är i nu: Ta det lugnt. Tvätta händerna. Använd de åtgärder du finner lämpliga och håll koll på officiella råd och direktiv. Tänk på att du hjälper andra att skydda sig när du skyddar dig. Undvik att dras med i – eller sprida – rädsla och hysteri, det ökar risken för tankefällor och mindre genomtänkta beslut och handlingar.
—
Vill du ha hjälp att reflektera över vad som viktigt för dig och den förändring du vill göra? Coaching är ett bra stöd för att göra tillvaron tydligare, hitta sina drivkrafter och skapa mål kring det som är viktigt. Jag hjälper människor att stressa mindre, må bättre och nå längre. Kontakta mig gärna eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coaching skulle kunna hjälpa dig framåt!
Officiella källor för information om Covid-19:
Folkhälsomyndigheten
MSB
Krisinformation.se
Läs mer om tumregler och beteenden:
Dobelli, R. (2015). Konsten att tänka klart. Stockholm: Fri Tanke förlag
O’Connor, J. & Lages, A. (2019). Coaching the Brain. Oxon, UK: Routledge
