När man har en idé om vad man vill uppnå och valt typ av mål, vad är nästa steg? Det är att tänka igenom hur man ska formulera sitt mål. Hur vi beskriver och tänker kring målet kan ha en avgörande effekt på hur och när målet nås.
Människor drivs av mål, stora och små, varje dag. Många är små och omedvetna. Andra är stora, medvetna och något som man kanske lägger stor energi och kraft på varje dag. Att arbeta med sina mål ger riktning, energi och ofta ett bättre resultat. Det gäller dock att veta hur man ska göra.
Vi ska här i en serie av artiklar diskutera olika typer av mål, hur man formulerar mål och hur man på bästa sätt kan arbeta med mål.
Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målen styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till
Ny kurs: "Att skapa och nå sina mål"
En kurs om hur man sätter mål som ger fokus och energi.
Lär dig steg för steg att skapa de bästa förutsättningarna att nå det du vill!
Det finns dock en väldig styrka i ett riktigt formulerat mål: tydligheten i vad som ska uppnås och när. Otydligheten och osäkerheten försvinner och det blir lättare att se vad som behöver göras.
Artikelns innehåll
Mål ger dig MAKT
Många tycker att det är jobbigt att formulera och konkretisera sina mål. Framför allt upplevs det lätt som kravfyllt och stressande. Det finns dock en väldig styrka i ett riktigt formulerat mål: tydligheten i vad som ska uppnås och när. Otydligheten och osäkerheten försvinner och det blir lättare att se vad som behöver göras.
Ett väl formulerat mål bör ge dig MAKT:
- Mätbart
- Attraktivt
- Kontrollerbart
- Tidsbestämt
Mätbart
För att komma i mål måste man såklart veta vad målet är. Även om målet kan vara att “ha ett långt och lyckligt liv” så är det en dålig formulering av målet. Vad innebär långt? Jämfört med vad? Och vad innebär lyckligt? När vet man det? Vilket eller vilka mått ska användas?
Resultatmål och prestationsmål kan därför vara förföriska, de är ofta väldigt mätbara. Ju tydligare och konkret man kan formulera målet, desto bättre är det. T ex att nå en omsättning på ett specifikt belopp eller att springa löprundan på en utsatt tid.
Man behöver ofta tänka lite mer om man använder sig av “mjukare” mål än resultatmål. Beteendemål kan t ex handla om hur ofta som det önskade beteendet utförs. Lärandemål kan kanske fokusera på att kunna utföra en viss uppgift eller nå en certifieringsnivå. För lärandemål och processmål kan det också vara hur man ägnar sig åt lärandet/processen, till exempel mätt i antal tillfällen. Exempel på strategimål kan vara att hitta och jämföra t ex tre olika strategier för att lösa problemet.
Känslomål handlar ofta om känslan i en specifik situation. Till exempel att “När jag håller en presentation för ledningsgruppen ska jag känna mig lugn, fokuserad och med tillit till min förmåga”.
Var gärna kreativ för att hitta en formulering som är så konkret som möjligt – och som går att jämföra utfallet mot.
Mätbarheten är också viktig för att det ska gå att få återkoppling, feedback. Det går som sagt inte att veta när man är färdig om det inte finns återkoppling. Under arbetets gång går det då inte heller att veta om man är på rätt väg. Genom feedback går det att stämma av och eventuellt justera strategin eller sin insats för att bättre nå målet. Det vore ju trist om man glad och lycklig trodde att man kommit fram till målet, bara för att upptäcka att man var någon annanstans.
Attraktivt och utmanande
Målet bör formuleras som något som vill uppnås. Att sätta mål skapar ett fokus och driv att lägga resurser för att förändra något. Det ska upplevas som viktigt att nå målet, annars finns det ingen anledning att arbeta mot det.
Målet bör vara utmanande, då når man oftast längre än att “göra sitt bästa”. Det måste dock upplevas som rimligt och realistiskt, annars kommer det att kännas meningslöst att ens försöka.
Negativt formulerade mål, att skriva vad man inte vill, fungerar dåligt av flera skäl. Hjärnan fokuserar nämligen på det som är konkret och uttalat. I vårt fall innebär det att den kommer att ta in orden som formuleras i målet, oavsett negationer. Gör gärna tankeexperimentet att inte tänka på följande ord: “Spindel”. Vilka mentala bilder fick du? Det är dessutom svårt att sträva mot något genom att fokusera på det man inte vill. Få människor åker och handlar mat med en lista på saker de inte ska köpa. Det skulle ju bli väldigt krångligt att handla rätt mat då!
Ett klassiskt exempel på mål är “jag vill sluta röka”. Det bör formuleras om till något som man vill sträva efter. Exempel kan vara att leva ett hälsosamt liv, att dricka mer vatten i pauserna eller något annat som passar.
Kontrollerbart
Det formulerade målet måste vara någonting som man faktiskt direkt kan påverka. Att komma först i en tävling är ett typexempel på ett mål som inte är kontrollerbart. Det går inte att styra hur medtävlarna presterar eller hur domarna dömer. Man kan däremot styra sin egen prestation och inom idrotten jobbar man därför ofta med resultatmål för den egna insatsen. Det kan gälla vilken sluttid eller hur många poäng som ska nås.
Tidsbestämt
Målet ska ha en tydlig deadline när det ska vara uppnått. Även om det kan upplevas som stressande förtydligar det vad som förväntas – och vilka resurser som krävs. Detta är en viktig del i att skapa fokus och engagemang, annars kan det hela dra ut på tiden.
Det finns något som kallas Parkinsons lag: “Arbete utvidgar sig så att det fyller den tid som är tillgänglig för att utföra det”. Om inget datum sätts för när uppgiften ska vara klar kommer den förmodligen att ta väldigt lång tid. Den kommer sannolikt också bli lågt prioriterad jämfört med andra uppgifter, eftersom det alltid går att göra den sedan!
Är det SMART med MAKT?
Detta är en sammanställning av de viktigaste delarna av forskningen kring mål och målsättningsarbete. Som ni märkt bildar dessa ord förkortningen MAKT, för att det ska bli enklare att komma ihåg. SMART är annan förkortning som används i stor utsträckning. Den finns i många varianter, men en vanlig uttydning är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbestämt. Välj det du lättast kommer ihåg!
Ska man alltid sträva efter MAKT?
MAKT-faktorerna är bra grund för all målformulering. MAKT/SMART är framför allt väldigt användbart när det finns ett tydlig bild av var och när arbetet är klart. I vissa fall kan det dock vara svårt att skapa mätetal. Exempel kan vara olika typer av långa processer som att skriva en bok, lära sig en ny kompetens eller annat kreativt arbete. I dessa situationer kan det vara svårt att få relevant återkoppling, att bedöma när det kvalitativt är färdigt eller hur lång tid arbetet kommer att ta. Hur man kan tänka då ska vi gå igenom i nästa avsnitt.
Vill du skapa de bästa förutsättningarna för att nå dina mål? Lär dig hur du kan arbeta med dina mål för att nå längre! E-kursen "Att skapa och nå sina mål" går steg för steg igenom hur man skapar mål som hjälper och inte stjälper. Läs mer här ...
Vill du ha personlig hjälp att komma framåt, skapa dina mål och nå dem? Oavsett om det gäller att få struktur på dina tankar eller hjälp att nå dina mål är du varmt välkommen att kontakta oss eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coachning skulle kunna skräddarsys för dina behov!
Behöver ni bli bättre på att arbeta med mål i din lednings- eller arbetsgrupp? Hör av dig för en diskussion kring hur en föreläsning eller workshop hade ökat er kompetens och gett er bättre fokus!
Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målen styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till
Foto: Ana Tavares, Unsplash
