Att det är viktigt att arbeta med mål är något som de flesta känner till. Vad som är mindre känt är vilken typ av mål som passar i olika situationer. Det är lätt att fokusera på att sälja för X kronor eller att bocka av Y kundkontakter. Men det finns faktiskt andra typer av mål som kan skapa bättre resultat.
Människor drivs av mål, stora och små, varje dag. De flesta är små och omedvetna. Andra är stora, medvetna och något som man kanske lägger stor energi och kraft på varje dag. Att arbeta medvetet med sina mål ger riktning, energi och ofta ett bättre resultat, men det gäller att veta hur man ska göra.
Vi ska här i en serie av artiklar diskutera olika typer av mål, hur man formulerar mål och hur man på bästa sätt kan arbeta med mål.
Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målen styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till
Ny kurs: "Att skapa och nå sina mål"
En kurs om hur man sätter mål som ger fokus och energi.
Lär dig steg för steg att skapa de bästa förutsättningarna att nå det du vill!
Forskning visar att vi människor har en tendens att fokusera på ett mål i taget. Vanligtvis är det de enkla, mätbara målen som prioriteras över de komplexa eller otydliga målen. Ett exempel är när Ford under 60-talet skulle ta fram en billig och lätt bil, under strikta deadlines. Det resulterade i en billig och lätt bil men med kritiska säkerhetsbrister som orsakade både skador och dödsfall.
Vad finns det för olika mål?
I grund och botten finns det tre olika typer av mål:
- Beteendemål – Mål som syftar till att man ska agera på ett viss sätt. T ex att man ska hälsa på kunderna på ett bestämt sätt.
- Resultatmål – Mål som är inriktade på ett specifikt, kvantifierbart och mätbart resultat. Exempel kan vara ett säljmål på ett bestämt antal enheter eller kronor.
- Lärandemål – Mål som går ut på att nå en viss kunskaps- eller kompetensnivå. Exempelvis att självständigt kunna felsöka och avhjälpa ett problem.
Dessa övergripande mål går att bryta ned i ytterligare varianter. Några av de vanligaste är:
- Känslomål – Mål som syftar till att nå en viss känsla, generellt i livet eller i en specifik situation. Ett typexempel är att känna sig trygg och fokuserad när man ska hålla en presentation.
- Processmål – Mål som talar om hur något ska göras. De tydliggör vanligtvis vilken process en given aktivitet ska följa. T ex att e-posten ska gås igenom 2 gånger om dagen.
- Prestationsmål – Mål som baseras på den egna, kontrollerbara, prestationen. Exempel är antal ringda kunder under en dag.
- Strategimål – Målet blir att hitta den bästa strategin för att lösa en uppgift. Till exempel att pröva olika strategier för att lösa problem i syfte att hitta det som är mest effektivt.
- Effektmål – Mål som talar om vad man vill uppnå av de mer omedelbara målen. Effektmålet, det önskade slutresultatet, av beteendemålet att hälsa på kunderna kan vara att kunderna ska känna sig välkomna.
När ska man använde de olika målen?
Beteendemål är användbara när det är svårt att kvantifiera resultatet. Det gäller framför allt mer abstrakta koncept som värderingar, etik, bemötande eller samarbete. Då kan man konkretisera t ex en värdering till ett beteende som ger uttryck för vad man strävar efter. Ett beteende är dessutom ofta observerbart och därigenom också mätbart.
Resultatmål fungerar bra när det finns tydlig kompetens att lösa uppgiften eller när uppgiften är enkel. Resultatmålet skapar fokus på det specifika mätetalet – på bekostnad av andra faktorer. Dessa mål är nog de vanligaste idag, inte minst för att de oftast är enkla att mäta och förstå.
Lärandemål är bra när uppgiften är komplex och det är osäkert vilken kunskap som krävs eller finns. Målet skapar då möjlighet att bedöma vad som krävs för att lösa uppgiften och att utveckla de kompetenser som behövs. I dessa situationer skapar lärandemålen bättre resultat än resultatmålen eller att bli uppmanad att göra sitt bästa. Likaså om den ansvarige upplever att det finns risk att misslyckas att nå prestationsmålet ger lärandemål bättre resultat.
Processmål kan t ex användas när kompetensen finns men det är svårt att kvantifiera arbetsinsatsen eller slutresultatet. Att skriva en bok kan vara ett sådant exempel och många författare arbetar med processmål. Det kan handla om att skriva ett visst antal timmar per dag eller ett visst antal ord per dag. Processmål kan också vara bra för att säkerställa kvalitet, ledtider, att rätt personer blir inblandade och liknande.
Att tänka på när man har flera olika mål
Man kan självklart kombinera olika typer av mål, men det gäller att de drar åt samma håll. Det är därför viktigt att tänka igenom hur mål för organisationen, avdelningen och individen samspelar. Olika mål kan lätt stå i konflikt med varandra med hårresande resultat som följd. Det välkända Enron hade t ex tydliga mål för försäljningen, men inga för lönsamheten, vilket skapade en instabil situation. Det amerikanska företaget Sears, Roebuck & Cos försäljningsmål för sina bilverkstäder på 90-talet resulterade i att kunderna fick onödiga och överprissatta reparationer.
Forskning visar att vi människor har en tendens att fokusera på ett mål i taget. Vanligtvis är det de enkla, mätbara målen som prioriteras över de komplexa eller otydliga målen. Ett exempel är när Ford under 60-talet skulle ta fram en billig och lätt bil, under strikta deadlines. Det resulterade i en billig och lätt bil men med kritiska säkerhetsbrister som orsakade både skador och dödsfall.
Det är alltså viktigt att välja måltyp efter situation och förutsättningar för att få bästa resultat. Därefter är det dags att formulera sitt mål, vilket nästa inlägg kommer att handla om.
Vill du skapa de bästa förutsättningarna för att nå dina mål? Lär dig hur du kan arbeta med dina mål för att nå längre! E-kursen "Att skapa och nå sina mål" går steg för steg igenom hur man skapar mål som hjälper och inte stjälper. Läs mer här ...
Vill du ha personlig hjälp att komma framåt, skapa dina mål och nå dem? Oavsett om det gäller att få struktur på dina tankar eller hjälp att nå dina mål är du varmt välkommen att kontakta oss eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coachning skulle kunna skräddarsys för dina behov!
Behöver ni bli bättre på att arbeta med mål i din lednings- eller arbetsgrupp? Hör av dig för en diskussion kring hur en föreläsning eller workshop hade ökat er kompetens och gett er bättre fokus!
Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målen styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till
Foto: Javier Allegue Barros, Unsplash
Ni skriver här ovan:
“Beteendemål är användbara när det är svårt att kvantifiera resultatet. Det gäller framför allt mer abstrakta koncept som värderingar, etik, bemötande eller samarbete. Då kan man konkretisera t ex en värdering till ett beteende som ger uttryck för vad man strävar efter. Ett beteende är dessutom ofta observerbart och därigenom också mätbart.”
Hur menar ni att man mäter de abstrakta koncept ni nämner i er text? Har ni några bra exempel för mig som ledare i skolans värld?
Tanken här är att förtydliga vad man egentligen menar med värderingen eller andra abstrakta koncept. Hur tar det sig faktiskt i uttryck mellan människor? Sedan kan man se hur ofta detta inträffar och på så sätt “mäta” uttrycket för det abstrakta konceptet.
Ett exempel skulle kunna vara att ni tycker att man ska vara “schyssta mot varandra” i skolan som en grundläggande värdering för elever och lärare. Det kan ju vara rätt knepigt att hitta ett mätetal på när man är “schysst”. Då kan man istället diskutera hur det ser ut när man är schyssta mot varandra, vilket beteende är schysst? Det kan vara att man hälsar på varandra på morgonen, att man tittar på varandra när man pratar med någon, att man väntar in alla innan man går och äter, att alla som vill får vara med och spela boll på rasten etc. Alla förstår vad som förväntas, det blir möjligt att observera (och mäta antalet gånger) när någon beter sig som överenskommet och man kan då också se om beteendet ökar eller minskar.