Vilken inställning man till målet kan påverka mer än vi tror. Vi ska därför prata om målorienteringsteori – eller goal achievement framework som det också kallas.
Människor drivs av mål, stora och små, varje dag. Många är små och omedvetna. Andra är stora, medvetna och något som man kanske lägger stor energi och kraft på varje dag. Att arbeta med sina mål ger riktning, energi och ofta ett bättre resultat. Det gäller dock att veta hur man ska göra.
Vi ska här i en serie av artiklar diskutera olika typer av mål, hur man formulerar mål och hur man på bästa sätt kan arbeta med mål.
Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målet styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till
Ny kurs: "Att skapa och nå sina mål"
En kurs om hur man sätter mål som ger fokus och energi.
Lär dig steg för steg att skapa de bästa förutsättningarna att nå det du vill!
Uppgiftsorienterat strävande, att utgå från sig själv och vilja bli bättre än tidigare, verkar alltså ofta vara det vettigaste. Det är förknippat med inre motivation, ett bättre mående, mer energi, ökat samarbete och bättre resultat.
Artikelns innehåll
Inställningen till målet
I samband med målsättningsarbete och motivation har det diskuterats en del kring vilken inställning man har till sina mål. Varför väljer man de typer av mål man gör och hur tänker man kring målet? Detta har utvecklats till vad som kallas målorienteringsteorin. Teorin handlar inte så mycket om det konkreta målet i sig, utan snarare hur man tänker och agerar i förhållande till målet.
Målorienteringsteorin
Målorienteringsteorin utgår från två perspektiv, dels typ av målinriktning och dels den inre målambitionen.
Målinriktningen kan vara antingen uppgiftsorienterad eller resultatorienterad. Vid en uppgiftsorienterad inriktning tänker man på målet utifrån den egna prestationen. Måttstocken är ens egna tidigare prestationer eller en definierad objektivt mätpunkt. Vid en resultatorienterad målinriktning mäts resultatet i förhållande till andras prestationer.
Målambitionen är benägenheten att antingen sträva mot något eller att försöka undvika något. Strävan är mot att lyckas med något. Det kan vara att man vill bli bättre i något, att prestera bättre än ett visst resultat eller att prestera bättre än andra. Undvikandet handlar om att inte misslyckas. Till exempel att inte göra sämre än sist eller att inte prestera sämre än andra.
Genom att kombinera dessa två perspektiv får vi fyra kategorier:
- Uppgiftsorienterat strävande – Man vill bli bättre än vad man varit tidigare eller det mål som är uppsatt
- Uppgiftsorienterat undvikande – Man vill inte bli sämre än vad man varit tidigare eller vad som är satt som mål.
- Resultatorienterat strävande – Man vill bli bättre än andra
- Resultatorienterat undvikande – Man vill inte bli sämre än andra
Så får du högre engagemang och bättre samarbete
Målorienteringen kan vara olika från uppgift till uppgift och det kan också vara en blandning mellan de olika formerna. Vi har var och en vanligtvis en dominerande målorientering och det kan också finnas på grupp- och organisationsnivå.
Uppgiftsorienterat strävande, att utgå från sig själv, är den kategori som är förknippat med bäst effekter. Det kan handla om högre grad av engagemang, samarbete, respekt och ärlighet. Att istället arbeta med resultatorienterade målsättningar ökar risken för minskad samarbetsvilja och är i högre utsträckning sammankopplat med fusk.
Att sträva mot något är i större utsträckning relaterat till positiva effekter än en undvikande ambition. Strävandet är i högre grad kopplad till inre motivation och arbetstillfredsställelse. Generellt ger det också bättre resultat, ansträngning och ihärdighet. Undvikande ambition är mer kopplad till negativa effekter såsom stress och rädsla för att misslyckas. Detta gäller främst för det resultatorienterade undvikandet, att undvika att bli sämre än andra.
Sikta på inre motivation, bättre mående och bättre resultat
Uppgiftsorienterat strävande, att utgå från sig själv och vilja bli bättre än tidigare, verkar alltså ofta vara det vettigaste. Det är förknippat med inre motivation, ett bättre mående, mer energi, ökat samarbete och bättre resultat. Det finns såklart situationer där resultatorienterat strävande passar bättre eller är nödvändigt. Men många fall kan det finnas anledning till att fundera på målorienteringen för att se om den kan bli klokare.
Vill du skapa de bästa förutsättningarna för att nå dina mål? Lär dig hur du kan arbeta med dina mål för att nå längre! E-kursen "Att skapa och nå sina mål" går steg för steg igenom hur man skapar mål som hjälper och inte stjälper. Läs mer här ...
Vill du ha personlig hjälp att komma framåt, skapa dina mål och nå dem? Oavsett om det gäller att få struktur på dina tankar eller hjälp att nå dina mål är du varmt välkommen att kontakta oss eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coachning skulle kunna skräddarsys för dina behov!
Behöver ni bli bättre på att arbeta med mål i din lednings- eller arbetsgrupp? Hör av dig för en diskussion kring hur en föreläsning eller workshop hade ökat er kompetens och gett er bättre fokus!
Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målet styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till
Foto: Kevin Turcios , Unsplash
