Motivation – Varför vill man nå målet?

När man ställer upp ett mål kan det vara klokt att fundera på varför man vill nå målet. Motivationen påverkar i hög grad arbetet och sannolikheten att nå fram till målet.

Människor drivs av mål, stora och små, varje dag. Många är små och omedvetna. Andra är stora, medvetna och något som man kanske lägger stor energi och kraft på varje dag. Att arbeta med sina mål ger riktning, energi och ofta ett bättre resultat. Det gäller dock att veta hur man ska göra.

Vi ska här i en serie av artiklar diskutera olika typer av mål, hur man formulerar mål och hur man på bästa sätt kan arbeta med mål.
Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målet styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till

Motivationen och graden av självbestämmande har också påverkan på uppgiftens resultat och på hur man mår. Att agera utifrån inre motivation eller integrerad/identifierad reglering ger en rad fördelar över de mer styrda formerna av motivation. Exempel är bättre resultat på komplexa uppgifter, ett högre välbefinnande och högre jobbtillfredsställelse.

Inre och yttre motivation

I grund och botten kan man dela upp motivation i inre och yttre motivation. Inre motivation är när man gör något för dess egen skull. Det är något man gör av fri vilja för att man själv upplever det som värdefullt att göra aktiviteten. Yttre motivation handlar om att göra en sak för att uppnå en annan. Det kan handla om att man jobbar enbart för att få lön. Det kan också vara så att man vill undvika en bestraffning – jag går ut med soporna annars får jag skäll.

Motivationsskalan

Den yttre motivationen kan delas in i flera undertyper. Tillsammans bildar dessa en skala mellan enbart inre och enbart yttre motivation:

  • Inre motivation – Man gör något för tillfredsställelsen eller glädjen att göra aktiviteten i sig. Man tycker att aktiviteten är rolig, intressant eller kanske ger möjlighet att utvecklas. “Det är kul att gå ut med soporna”.
  • Integrerad reglering – Aktiviteten känns viktig även om den kanske inte är så rolig att utföra. Att göra aktiviteten är en del av självbilden. “Jag är en person som går ut med soporna”.
  • Identifierad reglering – När man sympatiserar med anledningarna eller målet för en aktivitet men inte riktigt med aktiviteten som sådan. Man följer regler eller direktiv för att uppnå (eller undvika) ett resultat. “Jag vill ha det rent hemma, därför behöver jag gå ut med soporna”.
  • Införlivad (introjected) reglering – När man följer normer, regler och direktiv för att det annars kan påverka självkänslan. Det kan handla om att sträva efter stolthet eller undvika att känna skuld, skam och ångest. Ofta upplever man att det är något man “måste” eller “borde” göra. “Om jag inte går ut med soporna får jag skämmas för att folk tycker att det är skitigt hos mig”.
  • Extern reglering – Man gör en aktivitet för att uppnå ett resultat på annat håll, att få belöning eller undvika bestraffning. “Om jag inte går ut med soporna får jag skäll”.

Självbestämmande och motivation

Ju längre upp på skalan motivationen finns, desto mer självbestämmande upplever man. Att ha autonomi, att känna att man själv bestämmer över vad man gör är ett grundläggande psykologiskt behov. Framför allt inre motivation men också integrerad och identifierad reglering har ett stort mått av självbestämmande. I stor utsträckning väljer man själv om man vill göra aktiviteten eller inte. För införlivad och extern reglering är den yttre styrningen – och det upplevda tvånget – större.

Motivationen påverkar resultatet

Motivationen och graden av självbestämmande har också påverkan på uppgiftens resultat och på hur man mår. Att agera utifrån inre motivation eller integrerad/identifierad reglering ger en rad fördelar över de mer styrda formerna av motivation. Exempel är bättre resultat på komplexa uppgifter, ett högre välbefinnande och högre jobbtillfredsställelse.

Vad man också får tänka på är att det finns risk att belöningar kan påverka motivationen negativt. Det finns en stor mängd forskning som visar att belöningar kan minska den inre motivationen. När belöningen blir starkt kopplad till aktiviteten kan den ersätta den inre tillfredsställelsen som motivator. Det som tidigare var roligt blir ett arbete, något kravfyllt, som måste göras för att få lön.

Att arbeta med motivationen

Vissa moment och aktiviteter kan vara tröga att skapa energi och motivation inför. Att fundera igenom vilken typ av motivation man har och om man kan höja motivationen till en mer inre typ kan hjälpa. Ett sätt kan vara att se bortom den direkta aktiviteten och fundera på vilket mål den bidrar till. Det kan kanske vara värt att gå ut med soporna om du sedan kan njuta av en ren och välstädad bostad?

Vill du ha hjälp att komma framåt, skapa dina mål och nå dem? Oavsett om det gäller dina personliga mål eller mål för grupper och organisationer är du varmt välkommen att kontakta oss! Boka gärna ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coachning skulle kunna skräddarsys för dina behov!

Avsnitt 1: Varför ska man arbeta med mål?
Avsnitt 2: Vilket mål passar dig bäst?
Avsnitt 3: Hur ska man formulera sitt mål?
Avsnitt 4: Ibland är det svårt att veta hur målet ser ut
Avsnitt 5: När målet styr fel
Avsnitt 6: Motivation – Varför vill man nå målet?
Avsnitt 7: Vad är målet bakom målet?
Avsnitt 8: Det finns alltid ett mål till

Foto: Alex Radelich, Unsplash

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Copy link