Att skjuta upp saker, att prokrastinera, brukar oftast ses som någonting dåligt. Men när man tittar lite närmre på fenomenet kan man skilja på aktiv och passiv prokrastinering. Den aktiva har ett syfte och ger också ofta ett gott resultat, medan den passiva är förknippat med negativa effekter. Vad skiljer dem åt?
Att prokrastinera passivt är kopplat till en del negativa effekter. Det rör sig om högre stress, sämre slutresultat och lägre självförtroende. Men att skjuta upp saker behöver generellt inte vara negativt.
Att prokrastinera aktivt är medvetet och har ett syfte. De som gillar att jobba på detta sätt gör ofta bra ifrån sig och kan hålla sig från stress.
Artikelns innehåll
Ovanan att skjuta upp det man skulle göra
Att prokrastinera handlar om att skjuta upp det där vi tänkt att vi skulle göra. Istället för att göra det där jobbiga så kanske vi sätter igång och städar, surfar på internet eller kollar nyheterna. Vi gör nog alla det från tid till annan och i varierande utsträckning.
Det är inte ovanligt att det kopplas till att man är lat, har dålig disciplin eller att man är dålig på att tidsplanera. Dock handlar det snarare om att undvika jobbiga känslor och att man istället väljer att göra något som kan ge en belöning direkt. (En djupare beskrivning prokrastinering, dess orsaker och tips för att komma ur det kan du läsa här).
Det finns olika sätt att prokrastinera
Man brukar betrakta att prokrastinera som någonting man ska undvika med alla medel. Men senare forskning har nyanserat begreppet och skiljer på aktiv och passiv prokrastination.
Aktiv prokrastinering
Aktiv prokrastinering är när man medvetet skjuter upp saker för att man tycker att man tjänar på det på något sätt. Det kan handla om att man behöver mer information eller att man behöver få tänka igenom saken ordentligt. Det kan också handla om att man aktivt prioriterar andra åtaganden som är viktigare för stunden. Ytterligare en anledning kan vara att man har tilltro till sin förmåga och känner att man jobbar bättre under press.
Passiv prokrastinering
Passiv prokrastinering är när man mer eller mindre omedvetet undviker att göra det man tänkt för att det känns jobbigt. Man gör annat för att kanske undvika något som är läskigt, otydligt, tråkigt eller svårt. Eller så skjuter man upp att fatta det där svåra beslutet. Och man gör det trots att man egentligen vet att det kommer att bli stressigt sedan. Ofta tvivlar man på sin förmåga att göra uppgiften och kanske också känner sig otillräcklig.
Prokrastinering och personlighetsdrag
Vilken typ av prokrastinering man använder kan i viss utsträckning kopplas till de egna personlighetsdragen. Den personlighetsteori som forskningsmässigt är mest välundersökt är femfaktorteorin (big five). Där man menar att alla människor delar drag kring öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, tillmötesgående och känslomässig stabilitet. När man har jämfört typen av prokrastinering med femfaktorteorin ligger de aktiva vanligtvis högt på extraversion och känslomässig stabilitet. Det är människor som söker stimulans och kan hantera den stress som kan uppstå när det är nära deadline. De passiva ligger oftast lågt på samvetsgrannhet och känslomässig stabilitet, något som stärker tanken att de i största möjliga mån vill undvika det som känns jobbigt.
Typen av prokrastinering avgör om det är positivt eller negativt
Att prokrastinera passivt är kopplat till en del negativa effekter. Det rör sig om högre stress, sämre slutresultat och lägre självförtroende. Men att skjuta upp saker behöver generellt inte vara negativt.
Att prokrastinera aktivt är medvetet och har ett syfte. De som gillar att jobba på detta sätt gör ofta bra ifrån sig och kan hålla sig från stress. Men det kan ändå finnas anledning till att fundera över hur man jobbar. Aktiv prokrastinering handlar i grund och botten om hur man själv planerar sitt arbete. Detta kan drabba andra i arbetsgruppen då det kan bli svårt att samordna arbetet eller bedöma hur långt arbetet har kommit.
Foto: Jeremy Bishop, Unsplash
Läs mer:
Ikigaibloggen: Jag gör det imorgon – om prokrastinering
Chun Chu, A. H., & Choi, J. N. (2005). Rethinking Procrastination: Positive Effects of ”Active” Procrastination Behavior on Attitudes and Performance. The Journal of Social Psychology, 145(3), 245–264. https://doi.org/10.3200/SOCP.145.3.245-264
Kim, S., Fernandez, S., & Terrier, L. (2017). Procrastination, personality traits, and academic performance: When active and passive procrastination tell a different story. Personality and Individual Differences, 108, 154–157. https://doi.org/10.1016/j.paid.2016.12.021
Shaw, A., & Choi, J. (2022). Big Five personality traits predicting active procrastination at work: When self- and supervisor-ratings tell different stories. Journal of Research in Personality, 99, 104261. https://doi.org/10.1016/j.jrp.2022.104261
