Under många år har ikigai varit synonymt med fyra cirklar och de fyra frågorna: Vad du älskar, Vad du är bra på, Vad världen behöver och Vad du kan få betalt för. Ordet har blivit världskänt och det har skrivits ett antal böcker och mängder med artiklar baserat på den tanken. Enda bekymret är att det inte handlar om ikigai.
Diagrammet handlar egentligen mer om hur man kan tänka för att hitta drömjobbet. Ikigai handlar om meningsfullhet i livet, var dag, i stort och smått. Men historien bakom diagrammet och hur det kom att benämnas ikigai är en kul historia på sitt eget sätt.
Artikelns innehåll
Historien om diagrammet börjar redan 2009
2009 satt en kille som heter Bud Cadell på ett möte och kladdade lite i ett block. Han hade jobbat en hel del med startups och funderade på vad som krävdes för att en verksamhet skulle fungera. Kladden blev ett venndiagram över vad man vill göra, vad man gör bra och vad man kan bli betald för. Lyckas man hitta mittpunkten är det briljant: “Hooray!”.
2011 hittar diagrammet sin grundläggande form
Två år senare, 2011, börjar det hända saker. En kille vid namn Simon Kemp, plockar upp idén. Han funderade på karriärer och utgick istället från vad man älskar, vad man är bra på och vad som betalar bra. Han lägger ut sina tankar på den nu avsomnade plattformen Google+ och kallar skärningspunkten helt enkelt för “#Win”.
Aristotle Bancale plockar upp diskussionen på Google+ några dagar senare. Han tänker på det som en livsuppgift, en “life quest”. Fokus ligger på att hitta det man vill göra, det man är bra på och vad världen behöver. Bancale byter alltså ut Kemps “vad man kan bli betald för” mot “vad världen behöver”. Det handlar fortfarande om karriären, men blir mer inriktat på mening – och om man lyckas blir det en “Epic Win”.
De fyra cirklarna
Någon vecka senare plockar lärarinnan Dorothy Shapland upp Bancales diagram, men tycker att något saknas. Hon lägger till en fjärde cirkel och vips är “vad man kan bli betald för” tillbaka. Hon kallar skärningspunkten för “bliss”; lycka eller salighet. Det intressanta är här att hon reflekterar över att hon visserligen har sitt arbete i skärningspunkten, i “bliss”, men att det är inte där hon ser sin identitet. Identiteten hittar hon i sin passion – att sjunga. Hon undviker dessutom aktivt att tjäna pengar på musiken för att behålla den just som en passion. Ur ett ikigai-perspektiv kan man säga att hon har ikigai både i att undervisa och i att sjunga, just för att hon finner båda delarna meningsfulla för henne.
En parallell utveckling?
Ungefär samtidigt som Shapland gör sitt diagram skissar den spanske författaren Andres Zuzunaga på ett diagram. Han försöker sammanfatta lite tankar han har skruvat på ett tag. Detta diagram kallar han för “syfte”, propósito, och det är i princip likadant som Shaplands. Zuzunaga tänker inte så mycket mer på det men lägger året därpå (2012) ut det på sin facebooksida. Det händer från början inte så mycket med det, men får många tusen delningar efter en tid.
Det är svårt att veta om det finns något samband mellan Shapland och Zuzunaga och i så fall hur. Kopplingen Caddell-Kemp-Bancale-Shapland är dock tydlig och det är inte omöjligt att det handlar om parallella, oberoende spår.
2012 skriver Anaïs Bock ett blogginlägg där hon gör sin version av Shaplands diagram. Hon menar att om man hittar de fyra egenskaperna hittar man sitt syfte, sitt “purpose”. I första hand handlar det om hur man ser på sin karriär och sitt arbetsliv. Det går också att användas av organisationer ur ett större perspektiv. Då med tanken att få verksamhetens och medarbetarnas syfte att ligga i linje med varandra. Två år senare, i slutet av april 2014, gör hon en snyggare variant av diagrammet och lägger det på Facebook. Inlägget blir viralt.
Två veckor efter att Anaïs Bock lagt upp sin nya version plockas diagrammet upp av Marc Winn. (Det är dock oklart var och vems version av diagrammet han har sett). Winn jobbade med andra entreprenörer, bl a för att hjälpa dem att hitta fokus och glädje. Han hade precis hört talas om ikigai genom Dan Buettners arbete med de blå zonerna och hade fascinerats av ordet. För honom blev ordet ikigai och diagrammet en beteckning för det han jobbade med och hur han hittade sin meningsfullhet. Han bytte därför ut “purpose” (syfte) mot “ikigai” och diagrammet fick i sin tur extremt stor spridning
Hypen drar igång
Det är nu begreppet ikigai verkligen tar fart och bygger upp den “hype” som ordet står för idag. Google visar på 6,5 miljoner träffar på ordet ikigai, det har skrivits hundratals tidningsartiklar och blogginlägg och det går att hitta en hel drös med böcker – de flesta med en felaktig uppfattning om vad ikigai egentligen innebär.
Diagrammet är en spännande konstruktion som kan stimulera tankarna och vara mycket användbart på många olika sätt. Men det handlar inte om ikigai.
Är du nyfiken på mer om meningsfullhet, ikigai och hur man skapar det? Vi jobbar på en kurs för dig som vill utforska och skapa mer meningsfullhet och ikigai, steg för steg. Prenumerera på bloggen i rutan uppe till höger (eller under inlägget på en mobil) så får du mail om våra inlägg och mer information när kursen är klar för lansering.
Vill du ha personlig hjälp med att hitta din ikigai och reflektera över vad som är viktigt och meningsfullt för dig? Kontakta mig gärna eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coaching skulle kunna hjälpa dig framåt!
Vill ni arbeta med syfte och meningsfullhet på ett bättre sätt i din organisation och ge såväl verksamhet som medarbetare ny energi? Hör av dig för en diskussion kring hur en föreläsning eller workshop hade ökat känslan av mening på er arbetsplats och gett er bättre fokus!
Läs mer:
Anaïs Bock: Where does the Purpose Diagram come from?
Nicholas Kemp: Ikigai Misunderstood and the Origin of the Ikigai Venn Diagram
