Vad är stress?

Vad menas egentligen med stress? Vi pratar ofta om stress på olika sätt och de flesta har en uppfattning om vad det handlar om. En av de vanligaste beskrivningarna är denna: Stress uppstår när man upplever obalans mellan krav och resurser.

“När man upplever att det inte finns tillräckligt med resurser/förmågor att hantera de krav som ställs i en situation (eller i livet) blir utgången osäker. Situationen upplevs då som hotfull och kroppen mobiliserar sina resurser – stressreaktionen går igång. Blodflöde och stresshormoner ökar för att hjärna och muskler snabbt ska kunna slåss eller fly. Samtidigt minskar blodflödet till de delar av kroppen som inte behövs, såsom återuppbyggnad, matsmältning och reproduktion.”

Forskare har pratat om stress ur många olika perspektiv under en lång tid. Det finns ett antal olika perspektiv och synsätt på vad det är och hur det uppstår. En av de vanligaste definitionerna i organisationspsykologi är att stress handlar om en obalans mellan krav och resurser.

Kraven stressar när de riskerar att hindra oss att nå vissa mål

Kraven handlar om situationer och skeenden och som upplevs vara ett hot mot oss om vi inte kan få ett önskat resultat. Det kan vara allt från att man är försenad till bussen, en konflikt med en kollega, att det är mycket som ska göras eller en livshotande situation t ex en olycka.

Hotet kan vara i stort sett vad som helst som vi tycker är obehagligt. Det kan självklart gälla en risk för vårt eller andras liv, men också det som uppfattas som hotfullt på andra sätt. Det kan påverka oss kraftigt om vi upplever hot mot vår självbild, mot vår relation till andra eller mot andra viktiga faktorer i livet. Praktiska exempel kan vara att komma försent till ett möte, att inte bli omtyckt av de omkring oss eller att inte duga på jobbet.

De krav som ställs kan vara tydliga, som vid akut risk för olycka, eller mer diffusa, som exempelvis en otydlig arbetsinstruktion eller en tvetydig kommentar över köksbordet. Osäkerheten i sig är en stressfaktor, en otydlig situation stressar ofta mer än ett tydligt negativt besked.

Kraven kan också komma från inifrån oss själva. Vi kanske tolkar något som sagts på ett speciellt sätt eller så kan vi ha en föreställning om att vi behöver prestera något på en viss nivå för att det ska räknas, i jobbet eller i privatlivet.

Resurserna är det vi kan använda för att nå målen

De resurser vi har till vårt förfogande för att hantera situationen skapar en motvikt. Det kan handla om hur mycket tid vi har på oss eller den kompetens vi har för att hantera situationen. Det kan också finnas andra typer av resurser som kan användas. Vi kanske kan få hjälp från andra människor eller så har vi pengar och andra tillgångar som kan förenkla vår hantering av de krav som finns.

Kroppen mobiliserar för att möta obalansen

När man upplever att det inte finns tillräckligt med resurser/förmågor att hantera de krav som ställs i en situation (eller i livet) blir utgången osäker. Situationen upplevs då som hotfull och kroppen varvar upp för att kunna hantera hotet – stressreaktionen går igång. Blodflöde och stresshormoner ökar för att hjärna och muskler snabbt ska kunna slåss eller fly. Samtidigt minskar blodflödet till de delar av kroppen som inte behövs, såsom återuppbyggnad, matsmältning och reproduktion.

Vi är genetiskt skapade för tydliga fysiska hot, det kunde handla om ett vilddjur på savannen eller en fientlig stam. Hotfulla situationer som snabbt kunde dyka upp och sedan var över på kort tid. Idag ser inte stressmomenten ut på samma sätt. Det kan istället röra sig om skeenden som pågår under mycket lång tid. Hotet i sig kan dessutom vara otydligt och det kan vara osäkert vad man kan göra åt det. Men vår stressreaktion är fortfarande densamma.

Stressen i sig är normalt inte farlig, stress är en naturlig kroppslig reaktion. Det är avsaknaden av återhämtning som är skadlig. Vi har svårt att klara av långvarig, konstant stress – den bryter ned kroppen om den får fortgå.

Den egna tolkningen styr stressen

En nyckelfaktor är just den egna upplevelsen, ur flera perspektiv. Och eftersom det handlar om hur situationen uppfattas kommer den att skilja sig åt från person till person. En spindel skulle till exempel vara väldigt påfrestande för en del att möta, för andra helt neutralt – eller till och med roligt och intressant. Det handlar även om hur vi uppfattar vilka krav som ställs på oss för att hantera situationen. Måste vi uppnå ett visst mål eller har vi flera olika godtagbara resultat? Är kraven tydliga eller otydliga? Till sist handlar det också om hur vi uppfattar våra inre och yttre resurser, om de är tillräckliga för att nå önskat resultat.

Tolkningen är inte heller nödvändigtvis objektivt sann. En spindel kan framkalla en väldig rädsla även om den är helt ofarlig. I en jobbsituation kan det vara så att du egentligen har kompetensen att hantera det hela, men att du inte själv kan se eller vågar lita på det.

Tydlighet kan minska stressen

För att möta stressen kan det hjälpa att ställa sig några frågor:

  • Vad är det i denna situation som är hotfullt?
  • Vilka krav är det som ställs? Kommer de från mig eller från andra?
  • Vilka resurser har jag till mitt förfogande?
  • Är något av detta påverkat av min tolkning av situationen?
  • Vad av detta kan jag förändra?

Vill du ha hjälp att skapa tydlighet i en stressad situation?

Kontakta oss gärna för att diskutera stresshantering, coaching för ledare och verksamheter eller coaching för privatpersoner.

Bild:melpomen@123RF

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Copy link