När man pratar om mål är det svårt att undvika att prata om smarta mål. Men vad menas egentligen med smarta mål och hur ska man tänka för att göra sitt mål SMART? I den här artikeln går vi igenom vad smarta mål betyder, tittar på exempel hur man kan formulera smarta och bra mål samt lyfter fram en del kritik som finns mot smarta mål.
Att arbeta med mål är ett kraftfullt verktyg, men ett verktyg som kan användas på både bra och mindre bra sätt. Smarta mål är en bra tumregel att utgå ifrån … Men ramverken innehåller inte hela sanningen. Man får inte glömma bort andra viktiga delar av målarbetet.
Vi har alla olika mål här i livet, en del stora, andra så enkla och vardagliga att vi egentligen inte tänker på dem. För de större målen, eller med förändringar som kan vara utmanande att få till, kan det vara till stor hjälp att arbeta igenom målen. Bara genom att skriva ned och skapa en tydlig målformulering har visat sig ge markant högre sannolikhet att nå målet. Ofta pratar man också om smarta mål, men vad menas egentligen med smarta mål?
Ny kurs: "Att skapa och nå sina mål"
En kurs om hur man sätter mål som ger fokus och energi.
Lär dig steg för steg att skapa de bästa förutsättningarna att nå det du vill!
Artikelns innehåll
Vad är smarta mål?
Man brukar säga att ett mål är smart när målet är Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt och Tidsbestämt; SMART. Detta är den vanligaste definitionen, men det finns flera olika varianter på vad som ingår i SMART. Det brukar dock i praktiken inte vara så stor skillnad mellan dem.
SMART myntades redan 1981 av George T Doran i en artikel där han beskrev hur man kunde sätta mål för att styra verksamhet. Idag används SMART för de flesta typer av mål, både i verksamheter och för personliga mål.
Specifikt
Vi behöver vara specifika i vad vi vill uppnå. Att bara säga att man vill åka på en resa blir till exempel ett alldeles för vagt mål för att vara till nytta. Har man detta som mål kanske det inte spelar någon roll om resan går till Säffle eller Karibien. En av de betydelsefulla delarna i att formulera ett mål är att skapa tydlighet i vad man vill uppnå. Kanske handlar det om att vila en vecka på en strand i solen, kanske handlar det om en aktiv semester med skidåkning.
Mätbart
Vi behöver kunna mäta när vi har nått målet. Mätbarheten är viktig, den ger oss möjlighet att följa våra ansträngningar på vägen mot målet – och gör att vi vet när vi nått målet. Detta kan också vara det kriterie som är mest utmanande att formulera. Vissa mål och måltyper är svåra att skapa någon objektiv mätbarhet i. Det kan istället bli lätt att man fastnar för resultatmål som är enkla att mäta. För ett läromål kanske mätbarheten kan vara när man klarar av ett visst moment eller prov. För ett beteendemål kan det vara när man känner sig bekväm i en viss situation, t ex att göra en större presentation.
Attraktivt
Vi måste vilja nå målet av en eller annan anledning. Har vi inte motivation till att nå målet kommer vi inte heller att vilja lägga vår tid (eller andra resurser) på att nå fram till målet. Typen av motivation kan spela stor roll och det kan vara en god idé att fundera igenom vad det är som gör att man vill nå målet.
Realistiskt
Vi måste tro på att vi kan nå målet, det behöver kännas realistiskt. Forskningen visar att utmanande mål hjälper oss att nå längre än att “göra sitt bästa”, men det måste ändå kännas att det finns en möjlighet. Tror vi att det är omöjligt att nå målet kommer vi sannolikt inte ens försöka.
Tidsbestämt
Målet behöver ha en tydlig deadline. Det förtydligar vad som förväntas och vilka resurser som krävs för att nå målet. Har man “all tid i världen” tenderar man att prioritera ned arbetet jämfört med andra uppgifter. Eller bara skjuta upp det eftersom man inte behöver ta tag i det just nu.
Ett tips här är att vara så tydlig som man kan. “Till sommaren”, “under våren” eller “efter semestern” är alla tidpunkter som är ganska vaga. De kan tolkas på många olika sätt. Använd istället tydliga datum eller referenser, t ex “innan midsommar”, “den 31:e maj” eller “innan augusti är slut”.
Exempel på SMARTa mål
Poängen med SMARTa mål är att kunna formulera sitt mål på ett tydligt sätt där de viktiga faktorerna ovan ingår. Om det är attraktivt eller realistiskt är dock mer en fråga om ens egen bedömning och behöver kanske inte ingå i själva målformuleringen. Exempel på SMARTa mål kan vara:
- Jag ska ha sålt produkter för 1 Mkr (specifikt, mätbart) innan slutet av året (tidsbestämt).
- Jag ska ha gått ned 5 kg (specifikt, mätbart) innan midsommar (tidsbestämt).
- Jag ska spara 500 kronor (specifikt, mätbart) varje månad under 2023 (tidsbestämt).
- Jag ska springa Stockhom maraton (specifikt) i år (tidsbestämt) på mindre än 4 timmar (mätbart)
- Jag ska ha fler än 2000 följare på Instagram den 31/5
- Jag ska sänka kostnaderna för att producera produkt X (specifikt) med 10% (mätbart) innan 31/10
Kritik mot SMARTa mål
SMART som ramverk har funnits med länge och det finns en del kritik mot SMART också. En del av kritiken är:
- SMART i sig är inte forskningsbaserat. Att jobba med målformulering i sig ger en större sannolikhet att nå målen. Men även om delar av SMART går att koppla till forskning så har ramverket som helhet inte sin grund i forskningen.
- SMART finns i många varianter och även om de flesta är ganska snarlika så har de alla lite olika fokus och innebörd. Det finns ingen “slutlig” eller “rätt” version av SMART.
- Kriterierna i SMART är på olika nivåer. Det specifika, mätbara och tidsbundna är t ex en del av att formulera målet. Vad som gör det attraktivt och realistiskt beror på hur den som ska utföra jobbet tolkar det. Det innebär då också att vad som är attraktivt och realistiskt för den ene behöver inte vara det för den andre.
- Det finns ett visst överlapp, är något mätbart är det ofta specifikt också.
- SMART tar inte hänsyn till andra faktorer som är viktiga i målarbetet, t ex typ av mål. Målen “att springa Stockholm maraton i år” och “att springa Stockholm maraton i år på mindre än 4 timmar” kan båda betraktas som SMARTa mål. De har dock ganska olika innebörd och vilket som är mest lämpligt beror på situation och ambition.
Är SMARTa mål bra?
Att arbeta med mål är ett kraftfullt verktyg, men ett verktyg som kan användas på både bra och mindre bra sätt. Smarta mål är en bra tumregel att utgå ifrån och det är absolut att rekommendera att använda SMART i sitt målarbete. ( Eller något annat ramverk, t ex MAKT)
Men ramverken innehåller inte hela sanningen. Man får inte glömma bort andra viktiga delar av målarbetet. Det kan t ex handla om att välja rätt typ av mål och vara klar över skillnaden mellan målet i sig och önskad effekt. Andra saker som kan vara bra att fundera kring är t ex vilken motivation som driver en och vilka risker som finns med mål.
Använd gärna SMARTa mål, men se till att göra det på ett smart sätt!
Vill du lära dig mer om att arbeta med mål? Läs gärna vidare i vår tidigare artikelserie om mål.
Vill du skapa de bästa förutsättningarna för att nå dina mål? Lär dig hur du kan arbeta med dina mål för att nå längre! E-kursen "Att skapa och nå sina mål" går steg för steg igenom hur man skapar mål som hjälper och inte stjälper. Läs mer här ...
Vill du ha personlig hjälp att komma framåt, skapa dina mål och nå dem? Oavsett om det gäller att få struktur på dina tankar eller hjälp att nå dina mål är du varmt välkommen att kontakta oss eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coachning skulle kunna skräddarsys för dina behov!
Behöver ni bli bättre på att arbeta med mål i din lednings- eller arbetsgrupp? Hör av dig för en diskussion kring hur en föreläsning eller workshop hade ökat er kompetens och gett er bättre fokus!
Läs mer:
Ikigais artikelserie om mål
Doran, G. T. (1981). There’s a S.M.A.R.T. way to write management’s goals and objectives. Management Review, 70, 35–36.
Svenska Wikipedia: SMART (målformulering)
Swann, C., Jackman, P. C., Lawrence, A., Hawkins, R. M., Goddard, S. G., Williamson, O., Schweickle, M. J., Vella, S. A., Rosenbaum, S., & Ekkekakis, P. (2022). The (over)use of SMART goals for physical activity promotion: A narrative review and critique. Health Psychology Review, 0(0), 1–16. https://doi.org/10.1080/17437199.2021.2023608
Foto: Annie Spratt, Unsplash
