Vad är egentligen motivation? Vi tycker ofta att det är självklart, men det finns en del missuppfattningar kring vad det är och inte är. Vi ska i detta inlägg försöka reda ut begreppen lite.
Motivation är i sig ett neutralt ord. Det talar bara om att vi har en drift och en anledning att göra något, inte hur kul eller hur värdefullt något är.
Artikelns innehåll
Att definiera ordet motivation
Vi pratar ofta om motivation och vi tar det för självklart att alla förstår vad som menas. Men det är kanske inte så att vi alla lägger samma betydelse i ordet.
Nationalencyklopedin definierar ordet “Motivation” som en “psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”. På ett grundläggande plan gör vi inte något om vi inte är motiverade för det. Alla våra beteenden har en anledning (även om det inte är lätt att veta vilken anledningen är alla gånger). Det kan vara så att vi äter för att vi behöver energi, borstar tänderna för att de ska hålla längre, spelar padel för att det är roligt.
Motivation är i sig ett neutralt ord. Det talar bara om att vi har en drift och en anledning att göra något, inte hur kul eller hur värdefullt något är. Vi kan dock ha mer eller mindre av i olika sammanhang, vilket kan styra hur fokuserade och engagerade vi är i att nå vårt mål. Vi är kanske väldigt motiverade att lära oss hur vi sparar el för att vi tycker att det är dyrt. Men kanske mindre motiverade att göra en ekonomisk årsbudget – trots att den kanske har potential att spara mer pengar i det långa loppet.
Inre och yttre motivation och mål
Man pratar ofta om inre och yttre motivation. Kortfattat kan man säga att vid inre motivation ser man aktiviteten eller målet som värdefullt i sig självt. Det känns viktigt eller roligt att göra, t ex kanske vi jobbar som arkitekt för att vi tycker att det är roligt att få rita hus. Vi spelar padel för att det är kul.
Man pratar här oftast om våra psykologiska behov. Att vi alla behöver känna att vi kan bestämma över våra liv (självbestämmande), att vi klarar av livet (kompetens) och att vi har meningsfulla relationer (tillhörighet). Denna typ av mål är tillfredsställande i sig självt och handlar om vad vi gör för vårt eget direkta välbefinnande.
Vid yttre motivation gör vi något för att uppnå (eller undvika) något annat än aktiviteten i sig. I det här fallet kanske vi jobbar som arkitekt för att få en lön. Vi spelar padel för att vi vill att andra ska se oss som hurtiga. Vi ställer undan kaffekoppen för att vi inte vill få skäll av kollegorna. En strävan efter att få status eller att bli rik, vacker eller känd brukar också räknas till dessa mål. Intressant nog är dessa mål ofta beroende på hur omvärlden reagerar eller värderar oss, vilket kan vara svårt att påverka.
Inre motivation är i högre grad kopplat till större engagemang och högre uthållighet, välbefinnande och jobbtillfredsställelse än yttre motivation. Det finns också ett tydligt samband mellan inre mål och ökat välmående jämfört med yttre mål. Läs gärna mer om inre och yttre motivation och dess mellanting här och om inre och yttre mål här.
Att vilja uppnå något eller att vilja undvika något
Fokus för vår motivation är oftast att vi antingen vill uppnå något eller att vi vill undvika något. Vi kanske vill rita hus som är fantastiska och vackra. Det motsatta exemplet skulle vara att rita hus med drivkraften att de inte ska bli fula eller att man ska bli sedd som medioker eller alldaglig. Det ger i sig väldigt olika drivkrafter och fokus. En undvikande ambition är också kopplat till stress och en rädsla för att misslyckas. Du kan läsa mer om målorientering här.
Motivation, lust och inspiration
Det kan vara en fälla att tro att motivation innebär att det är kul att göra något. Att tro att motivation enbart innebär glädje och lust i vår strävan mot målet kan begränsa och minska vår uthållighet. Att till exempel vänta på att man ska få inspiration och lust att göra något kan leda till att man aldrig kommer igång.
Det är också sällan allt går som en dans även när man har motivation. Vi kan känna hög motivation och tycka att det är viktigt att nå målet, men ändå tycka att det är tråkigt eller olustigt. Tror man att motivation innebär att det alltid ska kännas kul kan en trög period skapa tvivel och misstro. Det kan t ex vara lätt att tro att vi har tappat motivationen eller att vi jobbar mot fel mål.
Motivation, prokrastinering och disciplin
Vi kan vara väldigt motiverade och ändå skjuta upp saker. Exempel kan vara att plugga inför ett viktigt prov eller det där svåra samtalet vi behöver ha med en kollega. En del pratar om behovet av disciplin när det är trögt, något som på ett sätt känns lite tveksamt. Disciplin för gärna tankarna till att vi har dåliga egenskaper och att vi borde bli bättre. Det skapar lätt en negativ självbild, större krav och minskar vår känsla av autonomi. Det riskerar dessutom att leda oss fel.
Forskning på prokrastinering, dvs varför vi skjuter upp saker, har kommit fram till att det sällan handlar om vår viljestyrka. Det handlar istället vanligen om att vi vill undvika jobbiga känslor som är kopplade till uppgiften. Det vanligaste anledningarna till att man undviker något är att uppgiften är läskig, otydlig, tråkig eller svår.
Istället för att tänka att man har dålig disciplin kan det vara mer hjälpsamt att möta sina känslor. Att vara nyfiken på vad det är som gör att man har svårt att komma vidare. Då går det kanske att skapa förståelse för det och se vad man kan hitta för lösningar. Läs mer om prokrastinering här.
Att förstå sin motivation kan göra stor skillnad
Att fundera över sin motivation och varför man vill jobba mot ett visst mål kan vara väldigt betydelsefullt. Det kan hända att man upptäcker att man drivs av fel saker och behöver byta mål. Eller så kan man känna att en annars tråkig aktivitet blir mer energirik eftersom man bättre förstår slutmålet. Man kanske förstår varför man skjuter upp någonting och kan möta orsaken med insikt och omtanke istället för att bli frustrerad över vad man tror är dålig disciplin. Och man kanske kämpar vidare mot ett viktigt mål trots att det är motigt, med insikten om att det är så det är ibland.
Vill du ha hjälp att reflektera över vad som viktigt för dig och den förändring du vill göra? Coaching är ett bra stöd för att göra tillvaron tydligare, hitta sina drivkrafter och skapa mål kring det som är viktigt. Jag hjälper människor att stressa mindre, må bättre och nå längre. Kontakta mig gärna eller boka ett förutsättningslöst möte för att diskutera hur coaching skulle kunna hjälpa dig framåt!
Foto: Andrea Piacquadio, Pexels
